Utveckling av asfaltproduktion
Som ett ledande företag inom asfaltbranschen har vi ett ansvar att bidra till utveckling och forskning inom området. NCC driver, och deltar i, flera forskningsprojekt med olika syften.
NCC:s forsknings- och utvecklingsarbete syftar till att öka kunskapen och leverera insikter inom flera områden såsom minska klimatpåverkan, öka kvalitet, testa och utvärdera nya material och produktionsmetoder. Arbetet genomförs i Norge, Sverige och Danmark gränserna för att utveckla och dela kunskap från verksamheten i olika länder.
Vi arbetar mycket med fältförsök. En stor del av utvecklingsarbetet består av laboratorieundersökningar. Men för att kunna ta i beaktande hur verkliga trafik- och miljöfaktorer påverkar asfaltens funktion och hållbarhet behövs fältförsök. Det är ett viktigt komplement till de snabba resultat man kan få genom undersökningar i labbet.
Ett axplock av våra utvecklingsprojekt
För asfalttillverkning har omställningen till biogena bränslen gått fort. NCC använder numera huvudsakligen träpellets vid asfalttillverkningen, något vi startade upp redan 2013. En naturlig följd är nu att reducera fossilberoendet i materialen man tillverkar asfalt av, i synnerhet bindemedlet. NCC har under det senaste decenniet intensifierat insatserna kring biobaserade alternativ till bitumen i asfalt - främst gällande biooljor och lignin. Klicka på plustecknet för att fälla ut informationen.
Huvudsyftet i detta projekt är att öka den vetenskapliga kunskapen om biobaserade material i asfalt, dess funktionella egenskaper och vilka effekter på miljön som uppstår. Arbetet förväntas ge mer grundläggande kunskap om biobaserade bindemedel som på sikt ska medverka till ett fossilfritt byggande av vägar och vägunderhåll.
En viktig del i projektet är att undersöka i laboratoriet hur lignin fungerar i asfalt. Mer specifikt avses att utvärdera i vilken grad ligninet verkligen kan anses motsvara bindemedel, och därmed ersättare för bitumen, eller om det främst är att betrakta som ett filler, d.v.s. endast motsvarar den finaste stenmaterialfraktionen. För närvarande inriktas projektet på att utvärdera kraftlignin som ersättning för bitumen.
Projektet påbörjades 2021 och kommer under 2026 att resultera i en licentiat-avhandling vid Lunds tekniska högskola. Finansiärer är SBUF och NCC.
Första artikeln konstaterar: Lignin passar bättre som filler än som bindemedel i asfalt
Den första artikeln av de två som ingår i forskningsstudien publicerades 5 september i den vetenskapliga tidskriften Road Materials and Pavement Design. Ta del av artikeln via denna länk.
– Resultaten visar att det kraftlignin som studerats uppvisar egenskaper liknande de för vanligt stenfiller säger Linus Lindau Hägg, industridoktorand på NCC Industry med koppling till Lunds tekniska högskola som har genomfört studien. Läs nyheten via denna länk.
Asfalt helt utan nytt bitumen
I Sverige genomför NCC sedan 2022 ett projekt tillsammans med Trafikverket med en asfaltmassa utan någon ny bitumen alls. Sommaren 2022 utfördes beläggningen med en ny typ av asfaltprodukt mellan Åsäng och Stigsjö, en sträcka på cirka två kilometer lång av väg 706 utanför Sundsvall.
Unikt med asfaltprodukten som användes är att den var tillverkad helt utan något nytt bitumen. Som bindemedel i massan användes talloljebeck (TOP) samt den bitumen som fanns i den asfaltmassa som återanvändes i projektet. Talloljebeck utgjorde därmed ca 50% av den totala bindemedelshalten i asfalten.
Produkten som lades ut liknar en halvvarm asfaltmassa, ungefär som MJOG. 50% returasfalt är tillsatt i massan och den tillverkades vid 90 grader vilket drar ner utsläppen av växthusgaser i produktionen.
Resultat
Uppföljning pågår och görs löpande under de kommande åren med bland annat provtagning, labbtester och visuella kontroller.
- Vi behöver veta mer om hur materialet beter sig över tid, inte minst bindemedlets åldringsegenskaper. Därför är det viktigt med långsiktig uppföljning som omfattar asfaltens hela livscykel, inte bara tillverkningen, säger Robert Lundström, forsknings- och utvecklingschef, NCC Industry, säger Robert Lundström, forsknings- och utvecklingschef, NCC Industry.
Länk till nyhet: NCC testar asfalt helt utan bitumen
Flera olika typer av biobindemedel på E4 Nyköping
I början av juni 2025 genomförde NCC tillsammans med VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut), Nynas AB, Skanska och KTH och andra aktörer ett fältförsök där olika bindemedel, inklusive biobaserade alternativ, testades i verklig trafikmiljö.
Asfalt lades ut på totalt åtta delsträckor i det högra körfältet på E4. Varje sträcka fick en unik asfaltmassa med olika kombinationer av bindemedel och grad av återvunnen asfalt. Fyra olika bindemedel testades; traditionellt bitumen, polymermodifierat bitumen (PMB), och två varianter med bioolja samt PMB med bioolja. Utöver dessa fyra delsträckor med olika bindemedel finns ytterligare fyra delsträckor med samma bindemedelstyper, men med relativt hög andel återvunnen asfalt.
Försöket är en del av ett forskningsprojekt med finansiering från Vinnova och SBUF med målet att utvärdera bindemedel med lägre klimatpåverkan som kan ersätta traditionellt fossilt bitumen – utan att kompromissa med vägens livslängd eller funktion.
– Detta projekt är ett bra exempel på hur vi på NCC proaktivt och strukturerat arbetar för att utveckla produkter baserat på våra kunders utmaningar och krav för att ständigt minska klimatpåverkan, säger Robert Lundström, forsknings- och utvecklingschef, på NCC Industry.
Läs hela nyheten via länken: NCC banar väg för asfalt med lägre koldioxidutsläpp – test på E4 ska visa vägen för framtiden | NCC
Utvärdering polymerbitumen
Syftet med projektet var att utvärdera effekten och värdet med att polymermodifiera bitumen (PMB). Jämfört med vanligt bitumen är PMB både relativt dyrt att köpa och påverkar dessutom klimatet mer p.g.a. ökat utsläpp av växthusgaser vid dess tillverkning. Dessa nackdelar kan dock uppvägas om PMB resulterar i bättre kvalitet och längre livslängd än vanligt bitumen.
För att utvärdera effekten av PMB utförde NCC under 2013 sammanlagt 8 provsträckor i samband med en totalentreprenad åt Trafikverket i vilket slit-, bind- och bärlager varierades avseende bindemedel i asfalten. Under uppföljningens hittills 11 år har bl.a. vägytans jämnhet och spårdjup mätts med vår egen vägytemätbil. Till detta har även miljöpåverkan och monetära kostnader beräknats och jämförts.
Från analys av spårbildningen under åren är slutsatsen att det finns positiva effekter av högmodifierat bitumen på spårbildning. Baserat på resultaten från fältförsöket kommer kostnader och klimatpåverkan slutligen att bedömas genom livscykelanalyser över längre tid.
Finansieringen har skett genom Nynas AB, Trafikverket (via BVFF), Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) och NCC.
Syftet är främst att väsentligt minska fossilberoendet vid asfalttillverkning. För asfalttillverkning har omställningen till biogena bränslen gått fort. NCC använder numera huvudsakligen träpellets vid asfalttillverkningen. En naturlig följd är nu att reducera fossilberoendet i materialen man tillverkar asfalt av. Lignin är en biogen produkt från skogsindustrin som testas och utvärderas som ett potentiellt bindemedel i beläggning i detta projekt.
Projektet inleddes redan 2020 och man räknade då med en potential att sänka CO2-utsläppen med 20%. Projektet omfattar fullskaleförsök med olika typer av inblandningsmetoder i olika volymer i asfalten. Under 2021 utfördes fältförsök på fem olika vägsträckor i Värmland i syfte att utvärdera hållbarhet och funktion. Andra fältförsök har också gjorts, bland annat ett i Göteborg i september 2024.
Projektet är ett samarbete mellan NCC Industry och RISE Research Institutes of Sweden. Finansiärer är förutom NCC, SBUF och Trafikverket.
NCC har tillsammans med Trafikverket inlett ett nytt forskningsprojekt som syftar till att utveckla en modell för att beräkna hur ökade fordonsvikter påverkar vägunderhållsbehovet. Projektet ska ge en djupare förståelse för hur de ökade fordonsvikter påverkar vägarnas hållbarhet och livslängd. Bakgrunden till forskningsprojektet är att de tillåtna fordonsvikterna det senaste årtiondet höjts från 60 ton till 74 ton på vägnätet för att minska transportkostnaderna genom ökad transportkapacitet. Resultaten från forskningen kommer att vara avgörande för framtida vägunderhåll och planering.
– Vi behöver veta mer om hur material beter sig över tid och vilka åldringsegenskaper som uppstår. Därför är det viktigt med långsiktig uppföljning som omfattar asfaltens hela livscykelRobert Lundström, chef för forskning och utveckling, NCC Industry