Metoder för Tunnel- och underjordsarbeten
Vi använder ett flertal metoder för tunnel- och underjordsarbeten; injektering, betongsprutning, bergbultning samt tunnelisolering. Läs om respektive metod nedan.
Vi använder ett flertal metoder för tunnel- och underjordsarbeten; injektering, betongsprutning, bergbultning samt tunnelisolering. Läs om respektive metod nedan.
Vi har under många år använt injektering för att täta en stor del av tunnelsystemen i Sverige. Under de senaste åren har täthetskraven ökat för att minska risken för omgivnings- och miljöpåverkan. Detta har medfört en förbättring av cementsorter och en minskning i användandet av kemikalier för injektering.
Injektering används främst för att hindra vatteninläckning och medföljande grundvattensänkning vid utförande av tunnlar och bergrum. Inläckningen begränsas till övervägande delen med en cementbaserad förinjektering genom att skapa en tillräckligt tät zon omkring tunneln. Det innebär att berggrunden tätas före utsprängning eller utborrning av tunneln.
En riktad insats mot partier där det finns synbara läckage efter att tunneln sprängts ut kallas för efterinjektering. Efterinjekteringen kan användas som komplement till förinjekteringen eller som en metod att täta äldre idrifttagna tunnlar. Vid mycket små läckage kan även kemiska miljögodkända medel användas.
Förstärkning med sprutbetong är en vanlig metod som används i tunnlar och bergrum. Betongsprutning är en metod där man med tryckluft slungar betong genom ett slangmunstycke på en yta utan tidskrävande och fördyrande formsättning. Sprutbetong kan utföras som torr- eller våtsprutning.
Torrtekniken innebär att tryckluft blåser ut torrbetong genom sprutslangen med en hög hastighet. Vattnet tillsätts i sprutmunstycket strax innan betongen lämnar slangen. Genom att tillsätta exakt avvägd vattenmängd blir betongen så styv att den hänger kvar på bergväggar och bergtak. Torrsprutning är vanlig vid exempelvis reparationsarbeten på betongdammar och broar.
Våttekniken innebär att den våta betongen pumpas genom en betongslang via ett munstycke med hjälp av tryckluft. Acceleratorn, som tillsätts vid munstycket, påskyndar betongens sättningsfas för att undvika att betongen rinner av bergväggarna.
Sprutbetonering som bergförstärkning kan utföras som slanka konstruktioner när god vidhäftning mot berget kan förväntas. Som armering används idag oftast stålfiber men konventionell armering kan förekomma.
Bergbultning innebär att lösa block i tunnlar eller öppna schakter låses fast genom att man borrar och gjuter in bergbultar som går genom blocket in i fast berg. Bultens läge och riktning anpassas så att den inte utsätts för skjuvkrafter. Ingjutningen görs med cementpasta med mycket lågt vattencementtal.
Tunnelisolering är en metod avsedd för att ta hand om läckvatten och skydda från isbildning i fräst järnvägs- och vägtunnlar. Det dropp som återstår efter att tunneln har blivit färdiginjekterad, utsprängd och förstärkt tar vi hand om genom att montera upp dränering.
Det består av mattor av isolerande material som leder vattnet längs tunnelväggarna och ner till dräneringssystemet i tunnelbottnen. Istappar i trafiktunnlar utgör en stor fara genom att de kan lossna och orsaka skador på fordon och resenärer. För att brandsäkra tunneln sprutas oftast dräneringen över med 6-8 cm sprutbetong. Vid exempelvis tunnlar som Namntall och Björnböle på Botniabanan har vi monterat upp till 100 000 m2 dränering.