Öresundstunneln

NCC ledde Øresund Tunnel Contractors vid bygget av världens största sänktunnel.

Öresundsförbindelsen gör det möjligt att åka direkt med tåg eller bil mellan Sverige och Danmark. Förbindelsen, som är 16 km lång, är en av Skandinaviens största satsningar på infrastruktur någonsin. Öresundsförbindelsen består av tre delar: en tunnel, en bro och en konstgjord ö, som sammanbinder tunneln och bron mitt i Öresund. Bron utgår från Sverige och tunneln från Danmark.

NCC ledde Øresund Tunnel Contractors, det internationella konsortium som byggt den 3.7 kilometer långa Öresundstunneln.

Så byggdes Öresundstunneln

Öresundstunneln byggdes i en elementfabrik i Köpenhamns Nordhamn, uppförd speciellt för ändamålet. Den 3,7 km långa tunneln består av 20 betongelement. Varje element är 176 meter långt, 40 meter brett och åtta meter högt. Det motsvarar knappt två fotbollsplaner. Varje tunnelelement väger cirka 55 000 ton och består av 21 600 kubikmeter betong och 2 000 ton armeringsjärn. Så stora tunnelelement kan inte gjutas i sin helhet på en gång.

Därför gjöts elementen i åtta segment, vart och ett 22 meter långt.

Varje segment förbereddes genom att 270 ton armeringsjärn sammanbands till en armeringskorg. Korgen sköts fram till gjutformen där gjutningen pågick under 30 timmar. Denna gjutteknik är inte tidigare använd vid tunnelbyggen. Eftersom gjutningen skedde inomhus kunde arbetet fortskrida oberoende av vädret. Efter hand som elementen blev klara, sköts de fram på betongbalkar och ut ur fabrikshallen. Åtta segment spändes sedan samman till ett färdigt element. Det bogserades därefter ut i Öresund.

Utbogsering

De färdiga tunnelelementen sköts in i en sluss, som bestod av en yttre och en inre bassäng. Den yttre bassängen var cirka 10 meter djup och hade samma vattennivå som havsytan. Bottnen i den inre bassängen var också i nivå med havsytan. Slussen var den största i Skandinavien och rymde totalt 1,2 miljoner kubikmeter vatten. Det tog 50 timmar att fylla slussen med vatten till 10 meter över havsytan och 50 timmar att tömma den igen. När ett element sjösattes pumpades vatten in i slussen tills elementet flöt. Då flyttades elementet till den yttre bassängen. Därefter sänktes vattennivån till samma som havet. Då öppnades portarna och elementet kunde bogseras ut i Öresund.

Ett och ett bogserades de 20 tunnelelementen ut i Öresund. Fyra bogserbåtar drog ut elementen till den slutliga positionen (se bild ovan). Väder och strömmar påverkade vägen till den slutliga placeringen. Sträckan blev 10 - 18 km. Bogseringen skedde i en hastighet av max 2 knop (cirka 4 km/timme). Innan utbogseringen måste väderleksrapporterna för de närmaste 72 timmarna förutsäga en maximal våghöjd på 75 centimeter, en vindhastighet på mindre än 10 meter/sekund och sikten måste vara klar på minst 500 meter.

Placering på havsbotten

Tunnelementen placerades i en 10 meter djup grävd ränna på havsbotten. För navigeringen användes det internationella GPS-systemet. Med hjälp av radiokommunikation via satellit kunde positionen anges med några få centimeters exakthet. Elementen sänktes ner på havsbotten genom att vatten pumpades in i elementens ballasttankar. När elementen hade placerats gjöts ballastbetong i botten av tunnelrören. Tunnelelementen täcktes sedan med ett metertjockt lager av sten. Detta skyddar vid eventuell påsegling av båtar eller åverkan från ankare. När elementen var på plats sammanfogades de med kraftiga fogband av gummi. Även från insidan placerades ett fogband. När tunneln hade sammanfogats inleddes arbetena med den invändiga utrustningen; det vill säga spårläggning, vägproduktion, ventilation och ljus.

Fakta

Öresundstunnelns omfattning

Öresundstunneln är världens volymmässigt största sänktunnel. Den är 3,7 km lång och 40 meter bred med plats för fyra motorvägsfiler och två järnvägsspår samt en servicetunnel.

Tunneln går under den så kallade Drogdenfarleden mellan en konstgjord halvö utanför Kastrup och den konstgjorda ön Pepparholm i Öresund.

Tunneln består av tre huvuddelar:

  • Tunnelramper och -infarter på den konstgjorda halvön.
  • Sänktunnel under Drogden.
  • Tunnelramper och -infarter på den västra delen av den konstgjorda ön. Tunnelinfarterna omfattar även underjordiska servicebyggnader med utrymme för tunnelinstallationer, det vill säga vägbelysning, ventilation, dränering, kommunikation och energiförsörjning.

Sänktunneln

Att man valde en sänktunnel beror på att de geologiska förutsättningarna på havsbotten mellan Sverige och Danmark inte lämpar sig för en borrad tunnel. En sänktunnel består av ett antal tunnelelement i betong som sammanfogas och sedan sänks ned i en grävd ränna på havsbotten.