Framtidens stadsutveckling kräver gränsöverskridande samarbeten

För att lösa morgondagens samhällsutmaningar krävs samarbete mellan stadens olika aktörer. Företag, kommuner, akademi, organisationer och medborgare behöver jobba tillsammans i strukturerade processer för att möjliggöra framtidens stadsutveckling.

Klimatförändringar, ökad urbanisering och digitalisering är samhällsövergripande förändringar som redan påverkar oss. I framtiden kommer nya utmaningar som vi förmodligen inte ens känner till idag. Våra städer med dess invånare, byggnader och infrastruktur måste vara beredda på förändringarna.

Elif Koman André är Hållbarhetschef på Göteborgs Stadshus. Hon ser breda samarbeten som helt nödvändiga för att klara både dagens och morgondagens utmaningar.

– Framför allt en ökande segregation, ökande skillnader i hälsa och livsvillkor, utanförskap både i grupper och geografiska områden, klimathotet, utsläpp av växthusgaser och behovet av miljösmarta infrastrukturlösningar är huvudsakliga utmaningar i Göteborg, säger Elif Koman André och fortsätter:

– Ett helhetsperspektiv på samhällsutvecklingen behövs. Hanterar vi samhällsutmaningarna på ett klokt sätt kan vi i utvecklingsprojekt få ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter att samverka och förstärka varandra och skapa hållbara lösningar på riktigt.

Bygga rätt när spelplanen förändras

Boendesituationen i storstadsregionerna har under många år varit problematisk och efter den betydande inflyttning som skett den senaste tiden, ser vi stora utmaningar över hela landet med att lösa den akuta bostadskrisen. Boverket bedömer att behovet av nya bostäder fram till 2025 uppgår till över 700 000. Det måste byggas i snabbare takt än vad som görs idag och det måste också byggas bostäder för alla i staden, inte bara de som har resurser.

Lotta Werner Flyborg är chef för affärsutveckling på NCC Property Development. Enligt henne räcker det inte att bara prata om bostäder utan hon framhåller att en helhetssyn för staden är nödvändig. Vad kommer utvecklingen att innebära för behoven av idrottsplatser, sjukhus, arbetsplatser och skolor? Var ska människor arbeta, handla och spendera sin fritid? Hur ska de ta sig fram? Var ska de mötas?

Det handlar om att skapa en blandstad med attraktiva mötesplatser i ytorna mellan husen, ett rikt serviceutbud och arbetsplatser som attraherar människor från andra delar av staden.Trygga och trivsamma stadsdelar kännetecknas av att det finns platser där människor rör sig och tycker om att vara. Där blandas verksamheter med bostäder i olika upplåtelseformer, byggnadstyper och prisklasser. Det är också viktigt att stadens olika delar hänger ihop, att det finns fysiska samband mellan stadsdelarna, med grönstråk, infrastruktur och/eller bebyggelse.

– Gränsöverskridande samarbeten mellan näringsliv, kommun, och akademi samt inkluderandet av fler individer i stadsutvecklingsprocessen är ett måste för att kunna möta utmaningarna, säger Lotta Werner Flyborg.

Medborgarna vill ha mer inflytande över samhällsutvecklingen

En generell erfarenhet är att det blir bäst om alla drar åt samma håll. Flera olika aktörer bör därför involveras tidigt i planeringsprocessen. Det finns en rad exempel på hur nya planprocesser som inkluderar byggbolag, fastighetsägare och boende ger mer funktionella, innovativa och levande stadsdelar.

Under våren 2015 genomförde NCC en stor undersökning om de nordiska storstadsmänniskornas syn på livet i staden. Vi har bland annat kartlagt vad invånarna tycker om den utveckling som sker, hur de ser på framtiden och deras relation till varandra. Enligt undersökningen anser 69 procent att de vill kunna påverka framväxten av ett område. Trots det upplever endast 23 procent att de har möjlighet att göra det idag.

Ett sätt att främja människors deltagande i stadsplaneringen är att genomföra medborgardialoger i utvecklingen av nya stadsdelar. Dialogen behöver inkludera såväl medborgare som byggföretag, kommunen och andra parter. Enligt Elif Koman André är medborgarnas genuina delaktighet är oerhört viktigt.

– Det måste göras genomtänkt, seriöst och med kvalitet. Förutsättningarna måste redovisas från början så att deltagande vet om deras åsikter används som information, konsultation, dialog, samarbete eller medbestämmande. Annars är det bättre att låta bli, säger Elif Koman André.

Ett exempel på framgångsrik medborgardialog är projektet Mölndals Innerstad där NCC tillsammans med stadens invånare, Mölndals Stad och flera andra aktörer haft en framgångsrik medborgardialog i utvecklingen av en helt ny innerstad. Ett annat är framgångsrikt exempel är det lovordade bygget av Sigtuna Norra Stad som slutfördes år 2014.

– Området planerades tillsammans med stadens invånare och många barn och ungdomar tilläts delta genom att bygga staden i dataspelet Minecraft, säger Lotta Werner Flyborg.

Framgångsfaktorer är att i ett tidigt skede i planeringsstadiet involvera och uppmana sakägare att komma med idéer. Detta ökar förståelsen för projektet och för de olika aktörernas förutsättningar och önskemål.

– För att kunna ta tillvara på önskemål och tankar från deltagarna erbjuder vi tillsammans med andra aktörer ett strukturerat tillvägagångssätt som inte skapar orealistiska förväntningar hos deltagarna, säger Lotta Werner Flyborg.

Fördelarna med en inkluderande stadsutveckling som baseras på samarbete och deltagande är flera. Attityden till projektet blir oftast mer positiv, kunskapsinhämtningen gör det lättare att ta hänsyn till lokala intressen och processen minskar missförstånden längs vägen och risken för kostnader för sena ändringar i projektet.

– Vi är övertygade om att gränsöverskridande samarbeten och dialog möjliggör byggandet av blandstäder som är hållbara städer, både socialt, ekologiskt och ekonomiskt, säger Lotta Werner Flyborg.