NCC och White på H22 City Expo i Helsingborg

Tillsammans med Helsingborgshem bygger NCC 73 hyreslägenheter på Pålsjö Äng i norra Helsingborg. Liksom i ett tidigare pilotprojekt för klimatsmart byggande, Kungsörnen, är fokus på minskad klimatpåverkan under byggtiden. Bland annat används en optimerad platsgjuten konstruktion samt klimatförbättrad betong med upp till 40 procent lägre klimatpåverkan är traditionell betong.

Under seminariet bjöds det på en översiktlig presentation av projekten Kungsörnen och Pålsjö äng samt kort om den halvering av klimatpåverkan som skedde på Kungsörnen. Därefter presentation av ett examensarbete där tre olika klimatberäkningsmetoder har utvärderats för projekt Pålsjö äng. Arbetet har genomförts av två studenter på LTH i samarbete med NCC. Metoderna som studerats är Boverkets klimatdeklaration, LFM30 (Lokal färdplan Malmö 2030) samt NollCO2.

Seminariet avslutas med informell invigning av H22-stolen samt studiebesök på projekt Pålsjö äng. 

Hur kan vi hushålla med våra resurser och minimera materialspill? Ett sätt är såklart att beställa exakt mängd. Men hur vet man exakt hur mycket som behövs? Man kan också göra andra saker av det som blir över. Vid gjutningen av bostadsprojektet Pålsjö Äng i Helsingborg återanvänder NCC den betong som blir över varje dag till att gjuta ”Legobitar”. Dessa används sedan till exempelvis stödmurar. 

I samband med H22 har NCC och White tillsammans utformat H22-stolen som på samma sätt gjutits av spillbetong. Som bonus använder NCC betong med cirka 40 procent lägre klimatpåverkan än traditionell betong i detta projekt, s k klimatförbättrad betong. 

Under H22 fanns det cirka 60 H22-stolar på olika platser i staden.

Återbruk av material och möbler är i ropet, men hur arbetar vi med cirkulära möbel- och materialflöden i praktiken? Ett samtal om hur White tillsammans med NCC arbetat med expolokalen för H22 och om återbruksarbetet i Malmö Nya domstol, Nordens största domstol som just nu är under uppförande i centrala Malmö.

Utformandet av kontorsmiljöer berör alla som arbetar på kontor i Sverige. Hur välmående och hälsa bland kontorsanställda hänger ihop med effektivitet och lönsamhet är en fråga som undersöks och diskuteras allt mer och som kommer allt högre på arbetsgivarnas agendor. Kan vi påverka detta genom de miljöer som vi utvecklar? Under eftermiddagen delade NCC, White och Awaio med sig av sina tankar kring framtidens arbetsplatser och hur man kan få medarbetarna att längta till kontoret?

Bland annat fick vi höra mer om landets första MåBraKontor, MIMO, som just nu byggs i Mölndal. Konceptet är framtaget med det mänskliga välmåendet i centrum och fokuserar på hur vi människor påverkas av ljud, ljus och luft och hur det påverkar vår förmåga att prestera.

Hur skapar vi förutsättningar för en socialt hållbar bostadsförsörjning? Vad kan underlätta situationen för hushåll som har svårt att skaffa en bostad på marknadens villkor? Frågan är mer aktuell än någonsin. Den första mars presenterade regeringens särskilda utredare och tidigare minister Karolina Skog utredningen ”Sänk tröskeln till en god bostad.” En månad senare tilldelades Klara Bo och Obos markanvisningen Öster om Mässan i Hyllie. Där ska nu Malmö Stads första Mallbobostäder byggas, med utgångspunkten att alla Malmöbor ska ha råd med en bostad av god standard.

Seminariet inleddes med ett modererat samtal med Andreas Schönström, kommunalråd Malmö Stad,  och representanter från Klara Bo, Obos och White arkitekter som nu ska genomföra Mallboprojektet. Därefter presenterade Karolina Skog regeringsuppdraget,

Panelen diskuterade hur utmaningarna skiljer sig på kommunal och statlig nivå, hur fler kan arbeta innovativt med frågorna, vad som är olika aktörers roll och om vi rör oss från enskilda initiativ till en systemförändring.

Badhus är lika mycket en upplevelse för engångsbesökaren som en arbetsplats för personalen. Det ska vara lätt att städa och sköta, materialen ska vara hållbara över tid och logistiken ska fungera. Samtidigt ska badhuset vara roligt, trivsamt, lätt att hitta i och tillgängligt så att alla känner sig välkomna. Badhus är lika mycket en sportanläggning som en folkhälsofråga. Simkunnigheten behöver stärkas, samtidigt är badhus en viktig mötesplats som om den har en inkluderande miljö kan bryta ensamheten som många, särskilt äldre, känner och som förstärktes med pandemin.

Både NCC och White har stor erfarenhet av att designa och bygga badhus, som är en av de byggnadstyper som ställs inför störst påfrestningar. Tack vare erfarenhetsåterföringen från tidigare projekt vet vi vilka tekniska lösningar som bäst hanterar de utmaningar som byggandet och driften av ett badhus innebär samt hur ett badhus bör utformas så att olika funktioner integreras. De senaste åren har NCC byggt cirka 20 badhus runt om i Sverige, bland annat Burlövsbadet, ”Pingvinen” i Varberg och Ystad badhus.

Under seminariet delade NCC och Whites med sig av sina erfarenheter samt berättade om några aktuella projekt. 

Digitaliseringen innebär nya möjligheter för arkitekter att skapa värde för sina kunder och slutanvändare, och driva utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Samtidigt som branschen kämpar för att gå mot mer hållbarhet och lönsamhet, och i detta skifta sitt traditionella fokus från byggnader och miljöer som projekt – till produkter och tjänsteplattformar i en hållbar livscykel. I denna föreläsning presenterades spaningar och exempel på olika roller som arkitekter kan ta, och redan tar, på branschens förändringsresa – utifrån perspektivet hos Whites digitala affärsutvecklingschef.

De interstitiella tornen – eller mellanrumstornen - är en informerad spekulation kring en ny byggnadstypologi som skulle kunna finnas i städers mellanrum. Deras minimala avtryck och övergripande form gör att de tycks växa fram ur marken. De sprids ut i stadsmiljön i kluster, som häxringar. De utgör nya beboeliga utrymmen i den befintliga stadsväven och tillför nya hållbara lösningar för energiproduktion, stadsodling och vattenrening, utan att blockera passage eller utsikt.

Tornen tog sin första form i forskningsprojektet Beyond Efficiency, med finansiering från Energimyndigheten, och har vidareutvecklats inför H22 City Expo. De är utvecklade i ett interdisciplinärt samarbete mellan arkitekter, designers, hållbarhetsforskare, digital utvecklare och tillverkare, i en process som kombinerar digitala programmerade designsystem och urbana rumsliga analyser med nya fabrikationsmetoder, och ett lärande från historien. De presenteras genom en serie fysiska modeller och prototyper med överlagrad digital information, och en uppsättning scenarios för hur de skulle kunna finnas utspridda i Helsingborg.

De Interstitiala tornen fanns utställda på H22 Stortorget under hela utställningsperioden.

Städer står för 70 procent av globala koldioxidutsläpp. Att skapa energipositiva stadsdelar är en viktig del i att lyckas med klimatomställningen. Lyssna på White arkitekters erfarenheter med Uppsala Business Park och bostadsområdet Tamarinden i Örebro, som båda utvecklas till energipositiva stadsdelar.

Genom samverkan, kunskapsdelning och delaktighet kan energipositiva stadsdelar ta form redan idag. I lunchseminariet berättar Andreas Eggertsen Teder om Positive Energy District Uppsala Business Park, ett projekt inom det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. UBP är ett exempel på transformation av befintlig stadsdel med stor andel industribyggnader som planeras att utvecklas till en energipositiv stadsdel.

En energi- och klimatstrategi arbetas fram och beslutsunderlag tas fram för beslutsfattare, nya samverkansformer etableras och affärsmodeller prövas. Hör om viktiga principer för att realisera PED-projekt i befintliga områden genom att energi delas mellan konsumenter och producenter, återvinning av spillvärme samt förflyttning och lagring av energi mellan byggnader med olika behov.

Tamarinden i Örebro växer fram som en energipositiv stadsdel. En hel stadsdel utvecklas med framtidens energilösningar för att påskynda omställning till hållbara städer samt att bättre klara elektrifieringen av samhället. Ett AI-system väljer det energialternativ som är lämpligast för stunden och husen har försetts med värmepump, geolager, maximalt med solcellshybrider och matas med lågtempererad fjärrvärme.

Energisystemet har batterilager och kommunicerar dessutom inom och med kringliggande fastigheter för energismart delning. I Tamarinden möts staden och naturen, tekniken och det mänskliga. Tillsammans med Tornet har White arkitekter balanserat frågor om integritet och ett aktivt liv i stadsrummet och kommit fram till lösningar med en inneboende omsorg om området.

Varför ska vi bygga i trä? Numera är det allmänt känt att vi bör öka användandet av trä som förnyelsebart och koldioxidbindande byggnadsmaterial för att klara klimatomställningen. Men träet har utöver det en lång rad andra positiva egenskaper och fördelar. Genom en utställning av genomförda träprojekt, både från White och NCC, undersöker vi varför valet av byggnadsmaterial föll på just trä, samt på vilket sätt det lyfter arkitekturen, bidrar till en positiv upplevelse och ett lyckat slutresultat. 

Mingla och diskutera sjukhus med White- och NCC-medarbetare. Öppet hus med VR-rundvandringar, modeller, modellbyggande och filmer.

Jason Frantzen från Herzog & de Meuron, Henrik Loodin från Lunds universitet och Krister Nilsson, från White arkitekter i ett samtal om framtida vård och hälsa.

• Henrik Loodin, Lunds universitet, sjukhusens historia och tankar om framtiden
• Drottning Silvias barnsjukhus, världens bästa barnsjukhus, Krister Nilsson, arkitekt och partner White
• Nordsjaellands nya Supersjukhus, Danmarks framtida vård och hälsa, Jason Frantzen, ansvarig Arkitekt och senior partner Herzog & de Meuron

Minskad klimatpåverkan, cirkulär ekonomi och återbruk blir allt viktigare att diskutera och ta med i planeringen när hus ska byggas eller renoveras. Men vad innebär det och vilka är de lågt hängande frukterna? Vad görs idag, vad kommer att vara möjligt imorgon?

Vi kikade på konkreta lösningar, delade med oss av erfarenheter från byggprojekt där klimatpåverkan har kunnat halveras och fördjupade oss lite extra kring cirkulärt byggande med återbruksprojektet ”Återhus” i fokus. Ett projekt som handlar om att hitta lösningar för att återbruka tunga byggnadsdelar så som stomdelar och fasad - främst i betong och stål - något som länge har varit en svårknäckt nöt men som vi nu börjar hitta lösningar för.

Den byggda miljön utgör en av de största påverkansfaktorerna på klimatet och på konsumtionen av jordens resurser. Bygg- och fastighetsbranschen har påbörjat omställningen mot ökad hållbarhet och cirkulär ekonomi, men kämpar fortsatt med att komma till rätta med bristande produktivitet, effektivitet och prestanda.

Under detta seminarium diskuterades vi hur klimatomställningen kan påskyndas med digitaliseringens hjälp. Hur digitala lösningar och innovation kan hjälpa arkitekturen att bli mer hållbar och projekten mer effektiva samt vikten av att se sambandet mellan digital och hållbar utveckling.

Helsingborgs nya vattentorn är byggt av NCC i samverkan med NSVA. Utformningen av vattentornet är gjord av Wingårdhs arkitekter och belönades nyligen med Kasper Salinpriset för dess arkitektur, som för tankarna till en modern akvedukt.

Vattentornets totalhöjd är 40 meter och består av en ring med 90 meters diameter som vilar på 24 betongpelare. De 28 meter höga betongpelarna har gjutits med klätterform, medan ringen platsgjutits i 24 delar på marken för att lyftas på plats med gigantiska lyftkranar.

För att säkerställa att vattentornet byggdes på ett hållbart sätt valde man att CEEQUAL-certifiera projektet. CEEQUAL är ett certifieringssystem för hållbara projekt inom mark, anläggning, infrastruktur, landskapsutformning och offentliga miljöer. Projektet uppnådde den då högsta nivån, Excellent.

Många tankegångar i CEEQUAL-arbetet är ganska självklara, till exempel att utvärdera produkter i ett livscykelperspektiv med hänsyn till underhållskostnader, energiförbrukning och bytesfrekvens etcetera samt att premiera lokala leverantörer. Vid seminariet berättade Ragnhild Karlsson, CEEQUAL-assessor på NCC och Maria Åberg, KMA på projekt vattentornet, om CEEQUAL och hållbarhetsarbetet vid bygget av vattentornet.

Många bär på drömmen om att skapa sin bostad utifrån en gammal byggnad eller en rå yta. Intressanta samtal om att bygga sin egen bostad.

• Bill Nylander har tillsammans med sin fru Marie Olsson Nylander renoverat 6 hus, bland annat Kaptensvillan i Höganäs och ett rosa palats på Sicilien, som har visats i serien Husdrömmar på SVT. Få har som Bill varit igenom att riva, renovera, byggt om och inrett sin bostad, alltid med häpnadsväckande resultat.
• Oliver Thornton, VD för RAW Property, utvecklar ett helt nytt bostadskoncept där de boende får full frihet över sina kvadratmetrar och kan bestämma planlösning, ytskikt och interiör utifrån behov och plånbok.

Upprustningen av Sveriges miljonprogramsområden, som byggdes mellan 1965 – 1974, är en av de stora samhällsutmaningar som Sverige står inför. Idag är drygt hälften av alla lägenheter i miljonprogramsområdena, cirka 400 000, i behov av upprustning. Närmare 37 500 av dessa lägenheter finns i Skåne län och har ett akut renoveringsbehov.  

För hela det befintliga beståndet av miljonprogrammet uppskattar Boverket att kostnaderna för dessa upprustningar kan komma att landa på uppemot 500 miljarder kronor. 

Samtidigt finns många goda exempel på hur ökat samarbete, innovativa upphandlingsmetoder, industriella byggprocesser och lokal förankring kan bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar upprustning. Det finns en unik möjlighet att utveckla miljonprogrammen till attraktiva boendemiljöer med halverad energiförbrukning och där fler har råd att bo kvar. 

Med anledning de stora utmaningarna vi ser bjöd vi in till ett panelsamtal under H22 för att diskutera reformer som kan möjliggöra en hållbar upprustning av Skånes miljonprogram.

Ett samtal om de möjligheter som finns i samband med utveckling och renovering av miljonprogrammens bostadsområden. Föreläsningen spänner från historiken bakom miljonprogrammet till konkreta fysiska åtgärder med reflektion kring hur de bidrar till områdets hållbara utveckling. White delger angreppssätt, process och exempel från Stockholm, Göteborg, Örebro och Lindesberg.

När Sverige växer och vi blir allt fler ökar efterfrågan på material för att bygga bostäder, sjukhus och viktig infrastruktur. Det ställer också krav på att vi har en hållbar materialförsörjning som är positiv för miljön, klimatet och vår planet.  

2027 beräknas 1,5 miljon människor bo i Skåne och drygt hälften av dem i Malmö-Lund området. Region Skåne bedömer att 6 000 nya bostäder och utvecklad infrastruktur behöver byggas inom en nära framtid. För att kunna bygga hus, skolor, vägar och järnväg behöver vi stenmaterial. Skåne är rikt på mycket, men inte på stenmaterial i de delar av Skåne där allra flest vill bo. 

Behovet av bergmaterial till vägar, bostäder och infrastruktur är stort och kommer att vara stort under många år framöver. Kunskapen om detta finns och nyligen presenterade Länsstyrelsen i Skåne en materialförsörjningsplan som ska utgöra en sammanställning och ett underlag för prövning, tillsyn och fysisk planering kopplat till materialförsörjning. 

Vad krävs för att säkerställa att storstadsregionerna inte står utan byggmaterial när städerna växer? Rundabordssamtal för att diskutera reformer som kan skapa förutsättningar för ett växande Skåne. 

Miljöhotet växer och i den gröna omställningen har byggbranschen en viktig roll att spela. Inom bergmaterialindustrin är miljövarudeklarationer, EPD:er (Environmental Product Declaration), ett viktigt verktyg för att på ett objektivt sätt kunna avgöra miljöpåverkan. Detta är viktigt för att upphandlare ska kunna fatta smarta beslut. Men vad är EPD:er egentligen och hur kan det användas? 

Lunchföreläsning där Patrik Österberg, verksamhetsutvecklare NCC Industry, berättade mer hur detta kan användas för att kartlägga miljöpåverkan och lägga fokus där det verkligen gör skillnad.

Seminarie och mingel kring hur vi använder den sammansatta projekterade modellen ute i produktion. Visning av NCC:s AI-hund NiCCi.

Gillar du Minecraft och andra spel? Är du nyfiken på hur byggbranschen använder sig av digital teknik? Byggbranschen använder många olika digitala verktyg för att projektera och skapa en digital tvilling innan spaden sätts i marken. Är du nyfiken på att veta mer, välkommen att titta förbi Stortorget 13, där du bland annat får lära dig mer om virtuell design och produktion (VDC).

Visning av NCC:s AI-hund NiCCi.

Ja, eller iallafall delvis. Man kan ställa krav på entreprenörer och leverantörer och man kan demontera material och återanvända det i nästa projekt istället för att skrota. Med klimatförbättrad betong, HVO-diesel, återanvändning av järnvägsmateriel och avfallsminimering minskas klimatpåverkan rejält när NCC/OHLA bygger fyra nya järnvägsspår mellan Malmö och Lund på uppdrag av Trafikverket.

Med en utbyggd järnväg kan fler resa hållbart och mer gods kan transporteras miljövänligt. Men ett byggprojekt innebär också stor miljöpåverkan, främst avseende byggmaterial och drivmedel. För att minska klimatpåverkan under byggtiden ställde Trafikverket höga hållbarhetskrav redan i upphandlingen av projektet.

De höga kraven i kombination med en miljöbonus för reducering av växthusgaser och en för cirkulär ekonomi är en sporre och bidrar till att hållbarhetsmålen inte bara överträffats utan även spetsats till under projektets gång. Karin Svensson, blockchef BEST, och Maria Saluzzio, miljöingenjör i projektet, berättade hur man arbetar med hållbarhet och cirkulär ekonomi på projekt Fyrspåret Malmö-Lund.

Samnyttjande av lokaler är en fråga som ofta aktualiseras när nya skolor planeras, men de konkreta exemplen på skolor som utformats för ändamålet redan från början är än så länge ganska få.

Hur kan samutnyttjande mellan olika verksamheter fungera, och hur kan detta bidra till att öka skolans attraktionskraft. Vad finns det för risker och möjligheter med ett ökat samutnyttjande av utbildningsmiljöer.