Miljöcertifierad marksanering av Kvarnbyterrassen i Mölndal

Kvarnbyterrassen är cirka 35 000 m2 stort och beläget knappt 1 km öster om Mölndals Centrum söder om Göteborg. Inom området har det under drygt 180 år bedrivits industriell verksamhet. Fastigheten var innan saneringen klassad som ett av de tio mest förorenade inom Länsstyrelsen Västra Götalands region.

Fastigheten är numera sanerad och NCC Boende ska bygga 400 bostadsrätter i en hög sydväst­sluttning med utsikt över Mölndal. Tomten gränsar till k-märkta kvarter och Mölndalsån. Hållbarhet har varit ett ledord genom hela projektet. Projektet har nu fått världens första CEEQUAL-certifiering med de nya skärpta kraven.

Ceequal-certifieringen

Det brittiska certifieringssystemet CEEQUAL gör en bedömning av hållbarhetsarbetet i mark- och anläggnings­projekt. Det bedömer hur ett projekt har hanterat hållbarhets­frågorna i projektet från idé­stadiet tills att det är klart. NCC var först i Sverige att börja jobba med CEEQUAL tillsammans med Trafik­verket i E4 Rotebroprojektet för ett par år sedan.

Certifieringen av Kvarnbyterrassen är den första i världen som uppfyller CEEQUALs nya, skärpta krav som bland annat bedömer projektets övergripande hållbarhetsstrategi. Det inbegriper hur man i projektet har arbetat utifrån ett bredare perspektiv, inte bara utgår från det enskilda projektet utan även från det omgivande samhället. De nya kraven tar hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter även på samhällsnivå för att bedöma hur projektet bidrar till ett hållbart samhälle. Därför är NCC först i världen med att ta emot CEEQUALs nya certifikat; "Sustainability Strategy & Performance Assessment".

En CEEQUAL-certifiering kan göras för alla eller delar av faserna i ett projekt. Certifieringen av Kvarnby­terrassen inkluderade projektets alla faser; planering, projektering och produktion.

Saneringen

Arbetet med att planera för kommande sanerings­åtgärd och bostadsbebyggelse påbörjades under 2007 och i april 2011 påbörjades saneringen av fastigheten. Under processen fram till projektstart låg en lång och intensiv period vilken inrymde markundersökningar, diverse inventeringar, riskbedömning- och åtgärds­utredningar samt rivning av byggnader.

Saneringen innebar att 98 % ftalatföroreningar och drygt 80 % bly­föroreningar avlägsnades från området.

Huvudprincipen har varit att massorna sorterades fraktionsmässigt genom siktning på plats. Sikt­förfarandet har inneburit att ca 27 800 ton av de upp­schaktade massorna har kunnat återanvändas inom projektet. Detta innebar en stor minskning av transporter till och från arbetsplatsen.

Hållbarhetsanalys

Parallellt med planeringsarbete och utförande har saneringsprojektet nyttjats som fallstudie för ett flertal utvecklings- och forskningsprojekt. Det övergripande syftet är att öka kunskapen kring hur man utformar hållbara saneringsprojekt i framtiden. Kvarnby­terrassen har bland annat använts som fallstudie i SCORE, ett hållbarhetsverktyg som arbetas fram av inom kompetenscentrat FRIST på Chalmers där NCC har en ledande roll.

I ett examensarbete gjordes en jämförande hållbarhets­analys av fyra saneringsalternativ. Den visade att den tillämpade principen med siktning på plats var det mest hållbara alternativet. Bland annat har transport­behovet till och från platsen kunnat minskas avsevärt genom återanvändningen av massor på plats. Transporter var det största orosmomentet för närboende, en social aspekt av hållbarhet som därmed hanterades. Den uppnådda resurseffektiviteten i projektet gav en miljömässig hållbarhet i projektet. 3D-modellering har också optimerat kommande marknivå för att kunna hantera även kvar­lämnade massor resurseffektivt.

Den ekonomiska hållbarheten i projektet har utvärderats med en kostnads-nyttoanalys. Den visade att det valda alternativet var det mest fördelaktiga både för projektet och samhällsekonomiskt.