Snart kommer backsvalorna tillbaka
Den rödlistade backsvalan är en flyttfågel som till hösten flyger söderut mot tropiska trakter för att på senvåren återvända. Här i Norden vill den då väldigt gärna bo i grustäkter men i takt med att dessa minskat kraftigt så söker backsvalan efter alternativa miljöer.
I bland annat NCC:s bergtäkter Rydbo och Löt norr om Stockholm har backsvalor tagit för vana att bygga bo i vissa av företagets upplag med stenmjöl eller rörgravsgrus. I väntan på att de ska dyka upp för säsongen har man därför skapat bästa förutsättningarna för att fåglarna ska kunna leva där.
Framför allt har man skapat goda fysiska förutsättningar för att svalorna ska vilja återvända till samma täkter där de tidigare bott.
- Vi vet svalorna tycker om att bo i branta, nästan lodräta slänter i våra täkter. Där gräver de in sig en halvmeter eller mer och har sina bon där de kan få ungar och leva förhållandevis ostört, säger Site Manager Salah Suleimanpoor under ett besök. Han fortsätter:
- Vad vi nu gör är att vi med en skopa skapar just sådana miljöer som backsvalorna trivs i.
I Rydbo finns en brant slänt varifrån man länge hämtat material men där svalorna tidigare haft bon. Intill låter Salah Suleimanpoor en maskinist lägga upp några tjugotal ton stenmjöl i en hög med rätt position – svalorna gillar söderläge – och skarp vinkel.
- Det här borde passa svalorna. Det är rätt sorts grus och vi hoppas att de kan hitta tillbaka, säger han.
I Löt, som är en bergtäkt som NCC driver inom det kommunala avfallsbolaget Sörabs område, finns en annan brant där svalorna häckat tidigare år. Precis som i Rydbo finns spåren kvar efter deras tidigare bon.
- Men vad vi vet vill de inte använda samma bon när de kommer tillbaka utan de vill bygga nytt, säger Salah Suleimanpoor.
Därför låter Salah Suleimanpoor också här en maskinist bearbeta upplaget. Med skillnaden att han här får använda skopan för att göra en grusslänt brantare vilket ska tilltala fåglarna.
- Det ska vara lodrätt som en vägg, det vet vi funkar bäst, säger han.
NCC har länge verkat för att främja den biologiska mångfalden i koncernens täkter runt om i Norden. Det har bland annat lett till konceptet Kielo, vilket innebär att om en täkt uppfyller ett antal kriterier inom biologisk mångfald kan den bli ”Kielo-märkt”. Nio täkter i Sverige, Finland och Danmark har hittills utmärkt sig och fler är på gång. Men även i täkter som ännu inte nått Kielo-status är biologisk mångfald viktigt.
- Just Rydbo och Löt är bra exempel på hur vi i våra täkter kan jobba med att skapa platser för djur som annars har svårt att hitta miljöer där de kan leva utan att påverkas av andra arter som annars kanske skulle tränga bort dem, säger Anders Strindvall som är råvaruhandläggare på NCC.
- Andra fåglar som också påträffas i våra täkter är berguv och i enstaka fall pilgrimsfalk och vi har en rad andra hotade växter och djur som hittar en fristad i våra täkter. Det här kanske inte så många känner till men för oss är det en viktig aspekt i arbetet, säger han.
Men det gäller att tänka till kring vilka arter som ”bjuds in” till täkternas verksamheter då det potentiellt kan försvåra den dagliga verksamheten. Detta eftersom det är brottsligt att skada eller förstöra exempelvis backsvalornas bohål under häckningssäsongen (maj-september). Åtgärderna bör därför göras i upplag eller slänter som inte kommer att röras under sommarhalvåret. Det försök som nu görs med att lägga upp och iordningsställa stenmjölshögar sker i samarbete med Stockholms Ornitologiska Förening och deras backsvaleprojekt.
Snart kommer backsvalorna vara tillbaka i Rydbo och Löt och fortsätta leva sina liv i en miljö som andra kanske skulle betrakta som ogästvänlig. Men så verkar inte backsvalorna tänka.