Cirkularitet i praktiken – NCC visar vägen med återvunnet material
Det handlar om mer än återvinning. När NCC Stenmaterial arbetar för att öka andelen återvunna produkter handlar det om affärsnytta, ansvar och ett skifte i hur vi ser på resurser. Genom samarbete, kunskap och ett tydligt fokus på kvalitet tar vi steg mot en mer cirkulär framtid – där det återvunna blir ett självklart alternativ.
Synen på schaktmassor, betongkross och andra restmaterial håller på att förändras. Det handlar inte bara om teknik – utan om att skapa förtroende, förståelse och fungerande produkter.
– Vi vill att återvunna produkter ska vara lika självklara som jungfruliga. Det ska inte kännas som ett specialfall, utan som ett naturligt val, säger Gustav Wändell, råvaruhandläggare och specialist inom återvunnet material på NCC Industry.
– Inom NCC Stenmaterial har vi en tydlig ambition att öka försäljningen av återvunna produkter. Det är en omställning som kräver både teknisk utveckling och ett nytt sätt att tänka – hos oss själva, våra kunder och i samhället i stort.
När blir avfall en resurs?
I Sverige och inom EU pågår ett omfattande arbete för att tydliggöra när ett material kan klassas som en produkt istället för avfall. Fyra grundläggande kriterier behöver vara uppfyllda:
- Det ska kunna användas på samma sätt som nytt ballastmaterial
- Det ska finnas en marknad för det
- Det ska uppfylla tekniska krav och hanteras enligt industriell praxis
- Det ska vara säkert ur miljö- och hälsosynpunkt
– Det är där det ofta fastnar. Vad är acceptabelt ur miljösynpunkt? Men det händer mycket nu, både i Sverige och inom EU. Det är en spännande tid, säger Gustav Wändell.
Inom EU tas gemensamma riktlinjer fram för bygg- och rivningsmaterial – så kallade "end-of-waste"-kriterier. I Sverige har Naturvårdsverket fått i uppdrag att titta särskilt på entreprenadberg, och branschorganisationen SBMI arbetar parallellt med att ta fram tydliga riktlinjer för hela branschen.
En gemensam väg framåt
För att driva utvecklingen framåt har NCC Stenmaterial varit med och tagit fram en ny branschgemensam handbok via SBMI – en guide för hur återvunna ballastprodukter kan produceras, deklareras och användas.
– Det handlar om att prata samma språk. När vi kan visa att våra återvunna produkter håller samma kvalitet som de jungfruliga, då blir det enklare för kunderna att välja rätt, säger Gustav Wändell.
Handboken, som publicerades i början av 2025, är resultatet av flera års samarbete mellan producenter, konsulter och myndigheter. Den visar hur processen kan se ut – från mottagning av material till färdig produkt.
Från rest till resurs – i praktiken
Intresset för återvunnet material växer – men det finns fortfarande många frågor. Är det säkert? Vad är det vi köper? Hur vet vi att det fungerar?
– Många tror att det är komplicerat. Men vi försöker göra det så enkelt som möjligt. Vi tar fram återvunna produkter som motsvarar våra vanliga – till exempel förstärkningslager eller bärlager – men med återvunnet innehåll, säger Gustav Wändell.
En vanlig missuppfattning är att återvunnet material är ospecificerat. Men i själva verket handlar det om att ta fram produkter med tydliga egenskaper och användningsområden – precis som med nytt material.
– Vi får ibland frågan: "Har ni återvunna massor?" Men det viktiga är att veta vad man faktiskt behöver. Ska det vara ett bärlager? Ett skyddsfyll? Då kan vi ta fram rätt produkt – återvunnen eller inte, säger Gustav Wändell.
Lokala exempel visar vägen
I Rydbo utanför Stockholm har NCC tagit fram ett CE-märkt förstärkningslager av betongkross som uppfyller både AMA-krav och Trafikverkets riktlinjer. I Umeå har ansvariga utvecklat återvunna grusprodukter från schaktmassor som ersätter naturgrus – med fullgod kvalitet.
– Det är ett sätt att spara våra grusåsar och samtidigt ta tillvara på resurser som annars hade gått till spillo, säger Gustav Wändell.
I Göteborg har staden beslutat att 50 procent av ballastmaterialet i kommunala projekt ska vara återvunnet till 2030. Det driver efterfrågan – och skapar nya möjligheter.
En hållbar affär
Idag är återvunna produkter ofta billigare än jungfruliga. Men det kan förändras i takt med att efterfrågan ökar.
– Det är en affärsfråga också. Vi vill visa att det går att göra rätt – och samtidigt göra en bra affär, säger Gustav Wändell.
Men det handlar inte bara om pris. Det handlar också om att skapa trygghet – för kunder, entreprenörer och myndigheter. Att visa att återvunnet material fungerar, är säkert och håller hög kvalitet.
För NCC handlar det om att fortsätta utveckla, testa och skala upp. Målet är tydligt – men vägen dit kräver både innovation och samarbete.
– Vi är på väg. Och vi bygger på det vi redan kan. Det är det som gör det möjligt, avslutar Gustav Wändell.