Tvärtemot en vanlig uppfattning att täkter skär sår i naturen kan många täkter skapa biologisk mångfald och vara habitat åt arter som annars haft svårt att etablera sig. Ett exempel på det är pilgrimsfalken. Ett par falkar bor sedan flera år i en NCC-täkt i södra Sverige och i våras fick paret ungar.
2017 bosatte sig ett par pilgrimsfalkar i en täkt i södra Sverige och där har de blivit kvar. De visar inga tecken på att vilja flytta därifrån. Det är uppenbart att de trivs för annars skulle de röra på sig.
– Pilgrimsfalken är ju en hotad art och man får enligt EU-direktiv inte störa den under häckningstid. Det är något som kan innebära konflikt med skogsbruk eller bergtäkter. Men här har vi löst det på ett riktigt bra sätt när det kom in ett häckande par, säger Peter Lindberg, forskare vid Göteborgs universitet. Han fortsätter:
– Vi testade med att köra maskiner under där honan ruvade för att se hur hon reagerade. Om falkarna reagerade negativt skulle vi avbryta testet. Men det visade sig att honan inte reagerade alls och därför kan verksamheten med dumprar fortsätta här.
Uppenbart är att falkarna inte nämnvärt bryr sig om att maskiner omger dem. Till skillnad från hur de förhåller sig till människor, för då är de väldigt skygga.
– Vi kan tydligt se att täkterna är riktigt bra habitat för pilgrimsfalkarna. Där vistas nämligen få människor, annat än när de kör maskiner. Och det uppfattar inte falkarna som människor, säger Katarina Van Berlekom, råvaruhandläggare på NCC Stenmaterial.
Det är känt sedan länge att täkter är en bra miljö för många arter, av olika skäl. Ett viktigt sådant är att konkurrensen från andra arter om utrymme är begränsad. För pilgrimsfalken är det berguven om oftast är i vägen och gör det svårt att hitta föda. Dessutom händer det att berguven tar falkungar. En annan orsak till att pilgrimsfalken söker sig till täkter är den fysiska miljön.
– I täkterna finns skrevor och prång i de branta klippor som bildas där falkarna gillar att ha sitt näste, säger Katarina Van Berlekom.
Länsstyrelsen är inkopplad som kontrollinstans för att se till att falkarna trivs. Dessutom fortgår Göteborgs universitets forskning på området, plus att Ornitologiska föreningen och lokala ornitologer är involverade.
– Vi tycker att det är viktigt att det här görs på rätt sätt så att den biologiska mångfalden i våra täkter verkligen fungerar och utvecklas. När det gäller falkarna görs uppföljning varje år det kommer fortsätta så länge så länge pilgrimsfalkarna väljer att bo kvar på området, säger Katarina Van Berlekom. Hon fortsätter:
– Vi tar det här på största allvar och vill visa all del hänsyn vi kan. För oss finns det ingen motsättning mellan att ha en fungerande täktverksamhet och att främja en levande natur.