NCC satsar på återbruk av tyngre byggnadsdelar

Samsyn genom hela värdekedjan, kunskapsdelning och en satsning på tyngre byggnadsdelar är viktiga ingredienser när NCC arbetar med återbruk för att bidra till ett mer cirkulärt byggande med minskad klimatpåverkan.

Ett sätt för byggbranschen att minska klimatutsläppen och bidra till ett mer cirkulärt samhälle är att arbeta mer med återbrukat material. Anna-Clara Ackebo, hållbarhetsspecialist NCC, berättar om NCC:s arbete med återbruk i husbyggnadsprojekt.

– Intresset för att arbeta med återanvända byggnadsdelar och byggmaterial ökar både i byggbranschen och från beställare. Och även om det finns många utmaningar så sker samtidigt en förflyttning, i allt från utvecklade och effektiva återbruksprocesser till att identifiera smarta metoder för kvalitetssäkring. Nu behöver vi hjälpas åt att dela kunskap och säkerställa att hela värdekedjan är med och stöttar denna förändring.

Lagkrav och beslut bidrar till att visa vägen för en fortsatt uppskalning av återbruksarbetet i branschen, menar Anna-Clara Ackebo.

– I år infördes krav på klimatdeklarationer för alla nya husbyggnader, och 2027 - eller tidigare, det utreds nu av Boverket - införs dessutom gränsvärden för maximalt utsläpp av växthusgaser för uppförande av byggnader. Det här innebär att vi än mer behöver säkerställa konkreta lösningar för att få ner klimatpåverkan och då är återbruk en självklar pusselbit.

Återhus – innovationsprojekt för branschens förflyttning

Anna-Clara Ackebo berättar att nästa steg är att börja återbruka större byggdelar.

– Det har länge ansetts svårt att återbruka tunga byggnadsdelar som stomme och fasad, samtidigt vet vi att dessa delar, som ofta består av mycket betong, står för den största klimatpåverkan när vi bygger. Här handlar det om att reda ut flera frågeställningar, så som ansvar, demonterbarhet, kvalitetssäkring, hur man ska montera samt information om teknisk prestanda.

NCC medverkar därför i Återhus - ett forskningsprojekt där just större byggnadsdelar, som stommar av betong, ska återbrukas.

– Genom Återhus-projektet identifierar vi återbrukslösningar och arbetar med att definiera arbetssteg som säkerställer kvaliteten på både genomförandet och materialet, med utgångspunkt i fyra pilotprojekt i Solna och Uppsala, berättar Anna-Clara.

I de fyra pilotprojekten testas och verifieras olika metoder för återbruk. Det handlar om allt ifrån inventering, kvalitetssäkring, projektering, till färdigställd nybyggnation. I de två piloter som NCC är engagerade i, Forma och Parkhuset, projekteras återbrukade hdf-bjälklag in som en del av stommen.

– Genom provningar har vi bland annat kunnat fastställa att de återbrukade hdf-bjälklagen är av samma kvalitet som nya hdf:er – det är jätteviktig kunskap för att kunna skala upp detta. Återbrukat material måste ju uppfylla samma krav, exempelvis vad gäller hållfasthet och kontamination, som nytt.

Kravställning viktigt för att lyckas

– För att lyckas med återbruk behöver ambitioner och mål fastställas tidigt i projektet. Därför ser vi gärna att beställarna tar med klimat- och återbrukskrav i upphandlingen, det hjälper också till att påskynda omställningstakten, ger incitament till att utveckla marknadsplatser för återbruk och ökar kompetensen i branschen, säger Anna-Clara.

När NCC skulle arbeta med om- och tillbyggnaden av besökscentret vid Onsala rymdobservatorium var Chalmersfastigheter tydliga i uppdraget från start; här var målet att maximera återbruk.

– Det var visionärt av Chalmersfastigheter att ställa så tydliga krav på återbruk i upphandlingen. Projektet kunde därför tidigt sätta igång och leta efter återbrukat material, speciellt sådant som bedömdes mer utmanande att få tag på, exempelvis återbrukat stål och installationer. Det här ledde till att projektet uppnådde ett återbruk på ungefär 40 % och en besparing på cirka 32 ton koldioxidekvivalenter, en minskning av klimatpåverkan med ungefär en tredjedel jämfört med om projektet inte skulle ha arbetat med återbruk, berättar Anna-Clara.

På rymdobservatoriet byggdes grunden delvis med överblivna delar av betongpålar från ett byggprojekt i Göteborg, vilket ledde till att ungefär 50 % av grunden är återbrukad. Köket kommer från ett tidigare hus på Chalmers campus och fasaden utgörs av återbrukat trä. Även fönster, dörrar, spjäll, armaturer, radiatorer och ventilationskanaler har återbrukats.

Gemensamt krafttag för förflyttning

Återbruksarbetet i byggbranschen befinner sig fortfarande i ett tidigt skede och i en lärande process, menar Anna-Clara.

– Genom samsyn i hela värdekedjan och att allt fler beställare efterfrågar återbruk som en viktig beståndsdel när det ska byggas nytt eller renoveras, skapas marknadsförutsättningar för fortsatt utveckling och kunskapsspridning. Det kommer på sikt att bidra till en övergång mot ett mer cirkulärt byggande och minskad klimatpåverkan, avslutar Anna-Clara.