Södra Länken förbinder Essingeleden i väster med Värmdöleden i öster. Förbindelsens totala längd är cirka sex kilometer. Projektet inleddes hösten 1998 och Södra Länken öppnades för trafik 2004. Cirka 4,5 kilometer av förbindelsen är förlagd under jord i bergtunnlar. Tunnlarna sträcker sig från Årsta partihallar, under Årsta, Johanneshov och Hammarbyhöjden, via en bro över Sickla kanal och vidare i tunnlar till Värmdöleden.
Södra Länken kommer att avlasta trafiken i Stockholms innerstad och de södra förorterna. Årstafältet omvandlas till en stor, bilfri stadspark och på Huddingevägen genom Årsta beräknas trafiken minska med cirka tre fjärdedelar.
Bygger tio kilometer tunnlar
NCC Contracting fick i internationell konkurrens uppdraget att i två etapper bygga cirka 2,1 kilometer av huvudtunnlarnas sträckning. Den totala tunnellängden i NCCs uppdrag är cirka 10 kilometer, inklusive ramp-, utrymnings- och tvärtunnlar samt ett antal driftsutrymmen. Vägtunnlarna består av två separata tunnelrör, ett i vardera körriktningen. Varje tunnelrör innehåller två körfält samt utrymme för på- och avfarter. Förutom själva bergarbetena omfattar projektet flera mark- och konstbyggnadsarbeten. Arbetena påbörjades under 1998 och avslutas under 2002. Kontraktssumman är cirka 700 miljoner kronor. Projektet har som mest sysselsatt cirka 250 personer.
Ny teknik och nya metoder
Frysning av berget • På en tunnelsträcka av 35 meter, där bergtäckningen är dålig, har NCC använt sig av nedfrysning av berget som förstärkningsmetod. Det omgivande berget frystes ned till minus10 till minus 20°C och bildade en två meter tjock isbalk av frusen morän som tålde både borrning och sprängning. Metoden valdes sedan det visat sig att traditionell jetpelarförstärkning ur miljösynpunkt inte var möjlig. Man sökte då en lösning där förstärkningsarbetet kunde utföras inifrån tunneln.
Nedfrysningsfasen varade i två månader. Under den tiden cirkulerade en frysvätska (saltlake) som höll minus 40°C i ett rörsystem som borrats in runt tunnelprofilen. Via givare på valda platser kunde hela nedfrysningsförloppet övervakas och kontrolleras. Sprängningen skedde i korta etapper. Av arbetsmiljöskäl kläddes tunneln allt eftersom med ett lager sprutbetong. En särskilt snabb cement användes för att betongen skulle hinna härda innan den frös mot den kalla ytan. Dessutom förstärktes tunnelavsnittet med så kallade gitterbågar som armering innan det kläddes med sprutbetong. Cirka 1000 m3 sprutbetong användes till detta tunnelavsnitt på 35 meter.
Självkompakterande betong • Vid utförande av bland annat broar, betonglining och konstbyggnader i tvärtunnlar utförs en stor del av gjutningarna med självkompakterande betong, så kallad SCC-betong. Bland annat uppförs drygt 60 gastäta slussar i tunnlarnas utrymningsvägar med självkompakterande betong. Varje sluss består av 2–5 bergmotgjutna väggar. De flesta väggarna är 3–4 meter breda och 3–5 meter höga. Fördelarna med självkompakterande betong är flera:
• Hela formen kan fyllas upp direkt från ett och samma tappställe.
• Det är lätt att komma åt även på trånga ställen – man slipper gå in i formen.
• Vibrering blir inte nödvändigt, vilket är en stor fördel ur arbetsmiljösynpunkt.
• Gjutningen klaras av färre människor på avsevärt kortare tid.
• Ger ofta bättre resultat vid ursparingar, dörrar och liknande ställen.
• Kan ge slankare konstruktioner när den ökade hållfastheten utnyttjas.
Den självkompakterande betong som används av NCC vid Södra Länken har tagits fram i samarbete med leverantören och Vägverket. Både recept och appliceringsmetoder har testats ingående. Kraven på betongen är att den ska rinna, omsluta, vara homogen överallt och inte separera. Applicering har provats genom till exempel störtning från olika höjder och pumpning från ventil i botten. Bäst resultat nås om gjutningen går relativt snabbt. Det är dock viktigt att man inte slår in luft i betongmassan, till exempel genom att störta betongen, vilket ger en porig yta. Större störthöjd innebär dessutom ökad separationsrisk. Gjutningen får inte gå för långsamt, då bildas lätt fula veck mellan gjutpallarna. Även olika formmaterial har testats, liksom förbehandling av formytan. Bäst resultat får man vid användning av vanlig träform.
Miljöanpassad sprängning • Majoriteten av sprängningsarbetena har utförts med hjälp av emulsionssprängmedel av typ SSE. Därmed reduceras mängden spränggaser, till fördel för arbetsmiljön i berget. SSE-sprängämnen aktiveras först vid placering i laddhålet. På så sätt minskar behovet av förvaring av aktivt sprängämne på arbetsplatsen, vilket är en fördel ur säkerhetssynpunkt.